Tobias Zilliacus

Tobias Zilliacus är känd som bland annat skådespelare och manusförfattare. Zilliacus har arbetat som skådespelare i över tjugofem år. Han har gjort flera större roller i olika filmproduktioner, bland annat som Joona Linna i Hypnotisören och som Harry Järv i Framom främsta linjen.

Under Bokkalaset deltar Tobias Zilliacus i Larry Silvan-poesiafton i Kulturhuset Karelia på fredag 11.11 kl. 19.

Tobias Zilliacus (foto: Laura Malmivaara).
Annons

Laura Leden

Flera generationer läsare i Finland växte upp med Emily Byrd Starr, Ann Barton, Kitty Drew och Cherry Ames. Men vad hade det hänt med de här flickbokshjältinnorna på väg från sin engelska skepnad till sin svenska och finska? Dr Laura Leden har undersökt deras förvandlingar. Hon berättar om hur normer bekräftas och bryts i flickböcker översatta från engelska till svenska och finska.

Under senare år har allt fler studier inom barnlitteraturforskning kommit att uppmärksamma de mer populära genrerna i barn- och ungdomslitteraturen. I sin avhandling Adaption av flickskap. Normbekräftande och normbrytande i flickböcker översatta från engelska till svenska och finska 1945–1965 (2021) undersöker Laura Leden engelskspråkiga flickböcker i svensk och finsk översättning under efterkrigstiden, ett område som hittills är föga utforskat.

Laura Leden berättar om sin avhandling i Ekenäs bibliotek lördag 12.11 kl. 11.

Laura Leden

Monica Vikström-Jokela

Monica Vikström-Jokela är föddi Helsingfors och bor i Esbo. Vikström-Jokela är filosofie magister med ämneskombinationen svensk litteratur, nordiska språk och engelska. Hon arbetar som producent för barnprogrammen vid FST.

Vikström-Jokela har skrivit främst för barn och lyckas kombinera humor och eftertanke på ett finurligt sätt. Bland annat hennes serie om den modiga och roliga Ellen Annorlunda har blivit mycket uppskattad.

Monica Vikström-Jokela

Gungerd Wikholm

Journalisten och författaren Gungerd Wikholm debuterade med diktsamlingen Torplandet år 1982 och har därefter gett ut ett flertal samlingar, så som Ur vattnets arkiv (1993), Stora dagen, lilla natten (1995) och Brokadstaden (1999).

Wikholm har bl.a. tilldelats Längmanska fondens pris för författarskap (1993) och Svenska litteratursällskapets pris för diktsamlingen Aria (1987). Hon har också översatt Sirkka Turkkas dikter till svenska i boken En hund i strumpbyxor (2015) tillsammans med Maria Tapaninen.

Gungerd Wikholm deltar i Larry Silvan-poesiafton i Kulturhuset Karelia fredag 11.11 kl. 19.

Gungerd Wikholm

Erik Jonsson

Erik Jonsson är litteraturvetare, skribent samt koordinator för Littfest – Umeås internationella litteraturfestival.

På våren 2022 utkom boken ”Jag hoppas du också är vid sjön i natt”, som rymmer ett rikt urval av Silváns dikter, varav några hittills opublicerade. För urval, redaktionell bearbetning, kommentarer och förord står Erik Jonsson.


Ekenäsfödde Larry Silván (1955–1976) utgör en kort parentes i den finska litteraturhistorien. Han dök upp från ingenstans, fällde en hård dom över sin samtid och försvann lika snabbt igen. Därefter har hans blixtrande och kompromisslösa dikter spridits från hand till hand i kopierade häften och på senare år över internet. Spår av poeten dyker upp i allt från poesiantologier till raptexter.

Larry Silváns ekokritiska budskap om konsumtionens skadeverkningar och människans inneboende kraft började som profetior. I dag ter de sig som en slags fallrapporter över samtiden. Larry Silván vantrivdes i Ekenäs, där han inte ansåg sig bli accepterad för den han var. Därför vände han civilisationen ryggen och valde att leva ut återstoden av sitt liv i ett fallfärdigt torp intill stadens avstjälpningsplats. Där odlade Silván det han behövde, diktade och komponerade.

När poesin gavs ut postumt, på Boklaget 1977, var det lite av en sensation. Nu finns en ny volym med delvis opublicerat manuskript, Jag hoppas du också är vid sjön i natt (Trombone, 2022).

Poesiafton med Larry Silvans dikter, Kulturhuset Karelia, fredag 11.11 kl. 19 med Erik Jonsson, Rosanna Fellman, Gungerd Wikholm och Tobias Zilliacus.

Erik Jonsson (foto: Micke Berglund).

Matias Kaihovirta

Matias Kaihovirta är filosofie doktor och docent i nordisk historia vid Åbo Akademi.

Kaihovirta disputerade 2015 med avhandlingen ”Oroliga inför framtiden: en studie av folkligt politiskt agerande bland bruksarbetarna i Billnäs ca 1900-1920”. Avhandlingen mottog både Statsrådet Mauritz Hallbergs pris av SLS och Rudolf Meidners pris av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (i Sverige).

Efter disputationen har han arbetat som t.f. universitetslärare i nordisk historia 2017.Matias Kaihovirta har verkat som postdoktoral forskare med stipendiefinansiering och inom olika forskningsprojekt vid historieämnet vid Åbo Akademi. 2019-21 verkade han som forskardoktor (SLS-forskare) i politisk historia vid Helsingfors universitet.

För närvarande arbetar Kaihovirta som projektforskare inom SLS-projektet ”Den finlandssvenska antifascismen”.

Han är även medförfattare till en populärhistorisk biografi om den finlandssvenska kommunisten Allan Wallenius som har skrivits tillsammans med journalisten Annvi Gardberg och boken kommer har utgetts av Svenska folkskolans vänner.

Matias Kaihovirta presenterar biografin ”Brandtal för världsrevolution: Allan Wallenius röda resor” i Kulturhuset Karelia fredag 11.11 kl. 15.

Matias Kaihovirta (foto: Rabbe Sandelin).

Victoria Kotkamaa

Victoria Kotkamaa är hemma från Jakobstad och sedan år 2017 är hon bosatt i Åbo där hon studerat litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. I dag jobbar hon som ämneslärare i modersmål och litteratur på S:t Olofsskolan i Åbo.

Poesi är något som Victoria Kotkamaa älskar att läsa och pyssla med på många olika sätt. Bland annat därför skrev hon sin pro gradu avhandling om nyutkomna verk som omvandlat Edith Södergrans poesi till nya medier.

I sin avhandling Edith Södergrans poesi lever vidare: En intermedial studie av Clara Dackenberg och Kristina Sigunsdotters Landet som icke är och Molly Sandéns ”Jag e (vierge moderne)” (2022), undersöker Victoria Kotkamaa hur dessa verk förhåller sig till tidigare litteraturhistorieskrivning om Edith Södergran och vilka intermediala drag som används i dem. Hon granskar hur Södergrans liv och författarskap lever vidare och vad dessa nya verk bidrar med för nya tolkningar. I avhandlingen konstaterar hon att Södergrans lyrik fortsätter att tilltala och att dessa verk förmedlar en modig och slagkraftig bild av poeten.

Victoria Kotkamaa (foto: Valtteri Satomaa).

Sture Lindholm

Fil. mag. Sture Lindholm studerade historia vid Åbo akademi, arbetar sedan 1992 som lektor i historia och samhällslära vid Ekenäs gymnasium och är numera bosatt i Ekenäs. Han har också jobbat bl.a. som reseledare, frilansjournalist och sommarredaktör på tidningen Västra Nyland.

Lindholm inledde sin författarkarriär med att skriva läroböcker för Söderströms förlag, där han medverkade i samhällsläraböckerna ”Makt, stat och individ” samt ”Staten och individen”. Han har tillsammans med Tom Gullberg skrivit serien ”Labyrint”, läroböckerna för de tre första obligatoriska gymnasiekurserna i historia. Därtill har Lindholm skrivit kursboken ”Orient” om arabisk kultur och den islamska världens historia, för den riksomfattande fördjupande gymnasiekursen Kulturmöten.

Sture Lindholms första fackbok i historia ”Röd galenskap – vit terror, om inbördeskriget 1918 i Västyland”, utgavs år 2005 av Söderströms förlag och Förlaget Proclio tillsammans. För den boken prisbelönades Lindholm år 2006 av Svenska litteratursällskapet.

Sture Lindholm fick år 2007 emotta Finska Vetenskapssocietetens lärarpris för innovativ lärargärning och utsågs också år 2008 till mottagare av Ekenäs stads kulturpris. Våren 2010 valdes Sture Lindholm till ”Årets lärare i historia och samhällslära i Finland”, den första finlandssvenska läraren att få den utmärkelsen.

Hösten 2015 utkom Sture Lindholms det lokalhistoriska verket ”Dramatik i småstad”, som detaljerat skildrade den omtumlande vardagen i inbördeskrigets skugga i Ekenäs 1917-1918. Författaren rapporterar om händelseförloppet i staden månad för månad, t.o.m. vecka för vecka, med hjälp av ett mångsidigt och unikt, delvis tidigare oanvänt källmaterial.

Sedan hösten 2016 är Sture Lindholm doktorand i nordisk historia vid Åbo akademi och forskar kring historiebruk och minneskultur rörande 1918. I maj 2017 publicerades Lindholms bok om det röda fånglägret i Dragsvik sommaren 1918. ”Fånglägerhelvetet Dragsvik – massdöden i Ekenäs 1918” översätts till finska och utkom hösten 2017 på förlaget Atena.

Sture Lindholm (foto: Johan Kvarnström).

Christoffer Relander

Fotografen Christoffer Relander är född i Ekenäs och bor nu på Åland. Christoffer har varit intresserad av konst sedan tidig ålder. Han studerade grafisk design och bildkonst i Borgå. Vändpunkten för hans konstnärlighet var under hans tjänstgöring i Nylands Brigad 2008 då han blev introducerad till fotografering.

Relander är en självlärd fotograf och särskilt känd för sina dubbelexponeringar, en teknik som han har använt i de flesta av sina projekt sedan 2010. Hans verk inspireras främst av Charles Swedlund, Harry Callahan och den berömda Man Ray. Deras inspirerande multiexponeringar introducerade Relander till tekniken och öppnade möjligheter för honom som konstnär.

Relanders bilder har presenterats i solo- och grupputställningar i Finland, Ryssland, Norge, Spanien, Portugal, USA och Kina. Hans konst har belönats med Silver Award för Cream Midlands Best Photography Prize, och dessutom har han fått guld från IPA under stilleben 2017 och från PX3 2016 två guld, inklusive ”Folkets val”. Relanders verk har publicerats i anmärkningsvärda publikationer och webbplatser såsom The Guardian’s Observer, LA Times, Oprah.com, Huffington Post, China Daily, Wired, Hi-Fructose, Juxtapoz och VICE.

Christoffer Relander är aktuell med boken Dubbelexponerat med Christoffer Relander som är hans första fotobok och privatutställningen i Galleri Perspektivet i november, som är hans första i Ekenäs.

Christoffer Relander presenterar sin bok och utställningen i Galleri Perspektivet onsdag 9.11 kl. 18.

Christoffer Relander

Ulla-Lena Lundberg

Ulla-Lena Lundberg, är född på Kökar. Under sin långa karriär har hon utvecklat ett stort och variationsrikt författarskap där fakta och fiktion ingår i en fruktbar förening. Ur fakta växer en frigående fiktion; de skönlitterära metoderna ger i sin tur luft och rörelse åt dokumentarismen. Tydligast blir det här i Sibirien, ett självporträtt med vingar (1993) och essäsamlingen Jägarens leende (2010). Bäst känd är Lundberg för sina brett upplagda romaner, till exempel den s.k. Sjötrilogin 1989–1994, Marsipansoldaten 2001, och Is 2012. Is renderade henne Finlandiapriset, för Regn fick hon Runebergspriset 1998 och för Jägarens leende Tollanderska priset 2011. Senast utgav hon boken Hertiginnan och kaptenskan – Herzogin Cecilie och hennes krets med fotografier av Pamela Eriksson (Förlaget, 2017). Lundberg bor för närvarande i Diktarhemmet i Borgå.

I Ulla-Lena Lundbergs nya roman Lyser och lågar blir Finns folkhögskola ett centrum för skildringen. Själva grundandet är en triumf, och här utspelar sig livgivande samtal och diskussioner. Under förryskningsperioden är avvägningen mellan aktivism och laglydighet ett konfliktämne. Folkhögskolan är opolitisk och bör vara en oas av lugn och civilisation, men…

Lundberg vore inte Lundberg om den här tiden, från Vasa brand och Krimkriget fram till inbördeskriget och 1920-talet, inte åskådliggjordes genom ett antal huvudaktörer. De är tre par ur tre generationer i samma familj som vi får följa från analfabetism över fruntimmersskolor och universitet till istadig skolvägran. Långa perioder måste Finlands öden stå tillbaka för det enskilda livet, alla personliga sorger, allt tvivel, det utmattande vardagsslitet – och inte minst den allt uppslukande kärleken.

Ulla-Lena Lundberg (foto: Cata Portin).